Metod för ranking av företagsklimat
Fakta om enkät och ranking
Varje år genomför Svenskt Näringsliv en enkätundersökning om det lokala företagsklimatet. Företagare får betygsätta hur de upplever situationen för det egna företaget ur skilda aspekter.
Undersökningen används för att ta fram en årlig rankinglista över det lokala företagsklimatet i Sveriges alla kommuner. Samtliga frågor redovisas i den öppna faktabasen om företagsklimat som finns tillgänglig på http://foretagsklimat.svensktnaringsliv.se.
Enkätundersökningen genomfördes i samtliga 290 kommuner under perioden september till december 2010 av ScandInfo på Svenskt Näringslivs uppdrag. Enkäten skickades till 200 företagare per kommun i kommuner med färre än 1.200 arbetsställen och färre än 50.000 invånare, till 400 företagare per kommun i kommuner med fler än 1.200 arbetsställen eller 50.000 invånare, till 600 företagare i Malmö och Göteborg samt 1200 företagare i Stockholm.
Svarsfrekvens var vid den senaste undersökningen 53,2 procent.
Rankingfaktorer
Rankingen innehåller totalt 18 faktorer som viktas olika tungt. Den tyngst vägande delen i rankingen är företagens bedömning av ”Det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen”. Den frågan utgör en tredjedel av rankingen. De frågor som var och en utgör 1/18 av rankingen är: Service till företagen, Tillämpning av lagar och regler, Konkurrens från kommunens verksamheter samt Tillgång på medarbetare med relevant kompetens. Fem delfrågor om attityder utgör tillsammans 1/18 och två infrastrukturfrågor utgör ytterligare 1/18.
I rankingen vägs också strukturella förutsättningar för företagande i respektive kommun in. Vi har valt ut sex statistiska faktorer från Statistiska Centralbyrån, SCB och UC AB. Varje statistisk faktor ges också en artondels vikt i rankingen.
• Marknadsförsörjning 2010 – visar hur stor andel av hushållens inkomster som kommer från ”frivilliga marknadsaktiviteter” – i huvudsak löneinkomster från privata företag.
• Kommunalskatt 2011
• Entreprenader 2009 – visar hur stor del av kommunens totala verksamhet som är utlagd på entreprenad i privat drift.
• Andel i arbete 2009 – visar andelen invånare som förvärvsarbetar
• Företagande 2010 – visar andelen privata arbetsgivare (företag med minst en anställd) per 1 000 invånare.
• (NY!) Nyföretagsamhet 2010 – visar andelen nyföretagsamma per 1 000 invånare i kommunen som under det senaste året tillkommit gruppen företagsamma. En företagsam person har ansvar för utvecklingen av ett företag, dvs. innehar f-skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag, är vd eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag
Bilden "Så sammanställs rankingen" som finns för nedladdning till höger beskriver även den hur de olika faktorerna viktas.
Den årliga rankinglistan
De 290 kommunerna rangordnas efter varje faktor. Den kommun som exempelvis har den bästa kommunala servicen får 290 poäng, den med näst bästa 289 poäng, och så vidare. Kommunen med lägst servicebetyg får alltså 1 poäng. Antalet poäng en kommun får speglar alltså exakt hur kommunen placerat sig i förhållande till de andra kommunerna inom respektive faktor.
För de faktorer som inte väger en artondel i beräkningen multipliceras poängen med 0,2 för attitydfrågorna och med 0,5 för infrastrukturfrågorna. Det sammanfattande omdömet multipliceras med 6 för att viktningen av de olika faktorerna ska bli den rätta. Den kommun som exempelvis får högst medelbetyg när det gäller kommunpolitikernas attityder till företagande får alltså 58 poäng för den faktorn (290 × 0,2). Därefter adderas poängen för samtliga faktorer. Den kommun som får högst totalpoäng kommer på första plats.
